Slough – Oxford (ett prospects bekännelser)

Dagen började yrvaket på Marriot utanför Slough. Vi intog en frukost värdig Edward Blom, bestående av yoghurt, bacon, rösti, specialbeställd omelett av egen kock, croissanter och minimunkar. Efter en sådan praktstart var energin på topp och därför var turen längs kanalen en lätt match.

För mig, som nybörjare (de andra kallar mig ”prospect” i sann MC-klubb-anda) var det här den första långcyklingsdagen. Det gick rätt så fint halva sträckan och precis som Erik skrivit förut intog vi lunch på en pub längs vägen.

Efter lunchen på Golden Cross, även den värdig Edward Blom, hoppade jag på silverhästen a.k.a. bullitt med ny energi. Trodde jag. Eftermiddagens sista fem mil var en ensam resa. En inte så trovärdig förklaring är att det helt enkelt var för att kolla in det fina engelska landskapet (väldigt fint!). En mer rimlig förklaring är att undertecknad inte haft samma förutsättningar som övriga, som tidigare cyklat kors och tvärs över Europa.

Snart var det dags för resans första punktering. Joel, som kör med räsercykel (tunna däck), fick kapitulera efter en längre sträcka på en vacker grusväg. men han verkade van. Från punktering till att vi var igång igen tog det bara sex minuter.

Det mest minnesvärda för mig att tala om är den genväg som jag smart nog tog över en stor grässlätt för att försöka komma ikapp övriga gänget. Genvägen fungerade perfekt och med stolthet defilerade cykelsällskapet i samlad trupp in i Oxford.

Efter en välbehövlig dusch i en hyrd ”flat” (vi hyrde denna lägenhet via Airbnb) bar det av till närbelägna Coco café för pizza och den lokala alen Old Hooky.

Cykelsällskapets gamla kompis Kevin Fortune (som också mötte de andra i München för två år sedan) hade tagit tåget från London tillsammans med sin tjej Kiriay Mackie för att träffa oss. Kul! Både Kevin och Kiriay var på partyhumör och efter middagen började de beställa in de i England så populära Jägerbomberna (Jägermeister och Redbull)

-”Jag kommer aldrig glömma denna gränslösa kvinna” tänkte jag när hon snodde en blomvas på vägen från puben.

Efter Coco café ramlade vi vidare till fyra andra pubar i Oxford centrum och provade lokala öl. Jag har lärt mig under det senaste dygnet att alla i Cykelsällskapet (nu även jag) registrerar alla druckna öl i appen Untappd. Passar bra på den här resan.

Det sista stället vi gick till, The Crown, hade allt vi behövde. Öl och Jäger. De hade till och med infravärme. Oxford är nämligen kallt. Efter det kändes allt perfekt. Klockan var halv elva och vi bestämde oss för att gå hem. På vägen hem stötte vi på ett Sainsbury’s Local (mataffär). Där köpte vi frukost bestående av ost, chips, Kit Kats och lite till. Hej igen, Edward Blom!

Denna underbara matfest fick undertecknad att glömma morgondagen som kommer att bestå av tio mil cykling. Det kommer säkert att regna. Och. Vi har inget boende fixat imorgon.

Hård dag för hårda män.

God natt.

Just det #1: en punktering totalt hittills.
Just det #2: inga problem med våra ändalykter än. Får se imorgon.
Just det #3: vi har tillsammans hittills ätit 5 pizzor, 3 fish n’ chips, en hamburgare och en lasagne. Och några chips.

Här kommer en bildkavalkad:

20130624-005021.jpg

20130624-001922.jpg

20130624-002059.jpg

20130624-002512.jpg

20130624-002210.jpg

20130624-004907.jpg

20130624-002404.jpg

6 tankar kring ”Slough – Oxford (ett prospects bekännelser)

  1. Känns som att ni höjt ribban en hel del vad gäller utrustningen. När man tittar på Joels racerskor ser man att det hänt en hel del sedan vi cyklade till Malmö. Hur stor skillnad är det egentligen mellan att cykla på en racercykel med tunna däck jämfört med en hederlig gammal 5-växlad svala med bred och mjuk sadel?

    1. Jonas! Kul att höra av dig (och att du inte är bitter över att bli ersatt av Hagge). För att svara på din fråga: för stussen är det ingen skillnad. Ömheten är konstant. Men det är mycket mer lättrampat. Sedan är 21 växlar fler än fem.

    2. Jonas: stor skillnad, främst för att det är roligare att cykla nu. Förut kunde jag ofta känna (i uppförsbackarna) att hela meningen var att komma fram, men med Nya Röda Dyra är det en njutning att resa med Cykelsällskapet även under distanspassen.

      Kul att du är med oss, i alla fall i anden!

Kommentarer inaktiverade.