Engdahl, Johans epilog

Efter att vi en och en vemodigt skiljts åt på vår färd hem från Centralen, anlände jag lägenheten runt kl.17 (Nu chansar jag, eftersom det inte funnits någon egentlig anledning för mig att kolla på klockan de senaste veckorna). Det blev en tidig sänggång (somnade runt kl 18:00 på lördagen, för att vakna 8:30 dagen efter). Det tar på krafterna att cykelfesta.

En resa som denna skapar många och (internt) roliga citat som när vi återfinns i grupp förmodligen kommer att höras. Dessa tenderar dock att bli ganska smala och därmed utesluta övriga närvarande, men vi hoppas i och med bloggen att dessa citat breddats något. Ett citat som fanns redan innan resan, men som fått ännu en dimension är ”Ord, ord, ord”. Uttrycket hördes först i en kvällsdialog mellan Joel och citatets grundare. När Joels argument skulle bemötas, kunde motdebattören endast komma på ett ord att svara med. Detta ordet var: “Ord”. Inte så slagfärdigt kan tyckas, men desto roligare för oss. “Ord, ord, ord” har av oss använts då vi inte haft något vettigt att säga, eller på en frågan om vad den andre sagt (om detta ansetts oviktigt). Det har även används då ordens egentliga betydelse skulle tagit fokus från helheten, lite som cykelsällskapets egna Lorem Ipsum. Lorem Ipsum härstammar som ni nu vet, efter att ha läst ännu en wikipedialänk, från Ciceros bok om etik där den ursprungliga texten börjar:
”Neque porro quisquam est qui dolorem ipsum quia dolor sit amet, consectetur, adipisci velit”
(”Det finns ingen som älskar smärtan i sig, som söker den och vill ha den, just eftersom det är smärta”).

Här håller cykelsällskapet inte med, då just smärtan är vägen till njutning. Jag är kanske den i Cykelsällskapet som är den störste förespråkaren av vardagsmisär, då vardagsmisären har ett sådant otrolig mervärde. Vardagsmisärsfaktorn (Vm) räknas ut genom att man delar tiden man pratat/återupplevt händelsen med tiden för den faktiskt upplevda händelsen (eller Vm=Tp/Tu om man så vill). Även om medvindscyklingen i sig var en angenäm upplevelse, genererade den en vardagsmisär nära noll, jämfört med min födelsedagspresent till Kaj, punkteringen i parkeringsfickan, som får ett väldigt högt värde.

Att det för första gången funnits två med samma namn (Johan) på resan, har inte medfört några större problem. Dels för att den andre Johan (Hardstedt, Hardass, Spindeln etc) är en sån trevlig prick, men också för att de andra deltagarna varit mentalt förberedda på detta, något våran servitris på äventyret S:t Eriksplan -S:t Petersburg inte var, trots att det då endast var två identiska bokstäver som ledde till bekymmer.

Inspirerad av Eriks epilog skramlar även jag fram några bilder som ännu inte kommit ut:

Ett kapitalt misslyckande att skapa en drink av lokal mat och dryck. Här serveras en proteinbar, marinerad i High Commisioner, serverad i kapsyl.
Ännu ett panorama, denna gång över Edinburgh, från The Nelson Monument
Ett halvfestligt kort från avslutningskvällen på trubadurstället, The Royal Oak.

PS
Vikten då?
Eftersom jag inte har någon våg hemma, måste jag ta mig till den referensvåg jag använt mig av – gymmets. Då jag i år kombinerat heltidsjobb och deltidsstudier har vårens gymbesök fått stryka på fotenför att ersattas av soffliggande, samt mer färdigmat och diverse Pad Thais. Ingen bra kombination, vilket gymvågen har skvallrat om med ojämna mellanrum. Då jag inte hunnit till gymmet innan inlägget publicerades, kommer jag att uppdatera slutvikten här: ??,?? kg efter nästa gymbesök. Annars dyker den nog upp i en faktaruta nära dig, och kanske även i ett statistiksammanfattande inlägg, vem vet?

PPS
Angående den där brothers love bilden, vill jag härmed lugna Joels fru med följande uttalande:
Joel frös då han inte hade med sig sin Hostel-pappatröja (intern referenshumor). Jag värmde honom, ingenting annat hände. Punkt. That’s it. (OBS! Inget skämt!)

PPPS
Även jag vill passa på att tacka alla som följt oss, det är få förunnat att ha så många som engagerat följer en två veckor vartannat år.

6 tankar kring ”Engdahl, Johans epilog

  1. Hello, och welcome back to Swedala!
    Samtidigt som Engdahl & Co snurrade runt i England hade vi besök från Korea, vilket minskade mina möjligheter att kommentera era öden och äventyr.
    Det är fint att inse att talesättet ”slutet gott, allting gott” fortfarande gäller, speciellt efter en power nap, längre än vanligt.
    Utmattad kropp och laddade batterier, kanske?

  2. Mycket givande och framförallt rolig läsning. Har förgyllt min arbetsvecka. Hoppas få följa nästa års veliciopedexcess också. / Annette

    1. Thank you!
      Blir repris tidigast 2015, även om det säkert kommer att dyka upp annan information i pressen. Vi är ju rätt stora nu. Större än Jesus, typ.

Kommentarer inaktiverade.