Lyx-Jerryeffekten a.k.a. kapprustningen

Under Cykelsällskapets förra resa utmärkte jag mig som den ende som köpt sin cykel på en cykelaffär (de övriga hade fått sina i diverse ”cykel på köpet”-kampanjer då de köpt tjock-tv på nittiotalet.)

Föga anade jag då att jag startat en trend som i år skulle kulminera i ett sällan skådat frosseri i svindyra cyklar och gear. Alla de övriga medlemmarna i sällskapet hade i år investerat i fjäderlätta lyx-cyklar som i princip trampar sig själva. Själv nöjde jag mig med min två år gamla trotjänare.

Dock kunde jag inte helt hålla mig från att investera i lite nya prylar, dels de jag skrivit om tidigare men också ett par nya pedaler som jag tänker berätta lite mer om.

Pedalerna i fråga kallas SPD-pedaler och inspirationen kom från att Joels nya cykel var utrustade med sådana från start. Även Johan E lät sig inspireras och utrustade sin Terva the third med dessa pedalernas Rolls-Royce.

Det fina med SPD-pedaler är att de har spännen som man knäppet fast cykelskorna i, så får man hjälp av kraften både i ned-tramp och upp-tramp. Nackdelen är att man sitter fast i pedalerna och därför måste komma ihåg att knäppa loss sig när man vill stanna (annars trillar man med panik i blicken långsamt åt sidan, vilket både jag och Joel fått erfara under resan.)

Pedalerna finns i olika utföranden men de varianter som vi valt har spännen bara på ena sidan så att man ska kunna cykla med vanliga skor också.

Det finns också två system: ett för landsväg och ett för mountain bike. Trots att vi kör mest landsväg har vi alla valt att köra på mountain bike-varianten då skorna för dessa är mycket lättare att gå i än landsvägsskor.

20130624-105948.jpgSåhär ser pedalen med spännet ut

20130624-110002.jpgSåhär ser sidan av pedalen utan spänne ut

20130624-110024.jpgSPD-skor för mountain bike, klossen gör att de går att knäppa fast i spännena och gummikanterna gör att de går hyfsat att gå i

3 tankar kring ”Lyx-Jerryeffekten a.k.a. kapprustningen

Kommentarer inaktiverade.