Efter att ha sovit c:a fyra timmar gick vi upp för att klämma in en rundtur i Belfast. Givetvis betydde det att vi fick kortare tid på oss att ta oss till färjan, vars exakta läge vi inte hade koll på. Cykelturen genom Belfasts ganska stora hamn blev alltså en svettig en, kryddad av förebådande regn och blåst.

Båten, denna gång Stena Lines Superfast VII, hade kasst wifi så de inplanerade blogginläggen om vägen till Belfast och om vad som skedde där, blev uppskjutna. Vi ber om ursäkt för bloggpausen.

Väl framme i Skottland möttes vi av den storm vi sett på väderleksrapporten. Det gick knappt att ta sig av båten. Lyckligtvis skulle vi åt andra hållet så vi fick oss resans första medvind. Och vilken vind, sedan. Hade det inte varit för den så hade vi inte klarat första backen. Man kan säga att Skottland levde upp till myten om sig själv direkt.

Efter ungefär en timma nådde vi genomsura byn Ballantrae (du kanske känner till den byn om du läst din Robert Louis Stevenson), där vi fick i oss lite kaffe (de serverade ingen mat innan fem). Efter att ha fått upp kroppstemperaturen till en dräglig nivå åkte vi vidare. Vi hade inte kommit långt innan Johan E bestämde sig för att misären behövde förstärkas. Det fixade han enkelt genom att skaffa sig en punktering i blåsten och regnet. De andra i sällskapet passade också på att fira mig med en serenad. Det var fint:

Vår färd gick vidare längst kusten. Vi käkade lunch i Girvan (vi såg dock inget hårigt träd) vid klockan sex (!) och passade då på att torka det mesta av vätan. Och när vi kom ut hade regnet slutat också. Fantastiskt! Vi firade detta med att ge oss upp i kullarna och ta lite fina naturbilder.

Mulet men vackert.

Vi lyckades också cykla förbi både en och annan gammal ruin, vilket var trevligt.

Klockan nio stannade vi vid en milsten (eller något) och spanade ut över dagens slutdestination Ayr.

Fotosession vid milstenen i Ayr.

Stallone Svedese – eller som vi kallar honom: Spindeln.

Det kändes otroligt mäktigt. Sedan rullade vi in i staden via den fina strandpromenaden och hittade vårt BnB. Efter en öl på puben Wallace (Tack, Ethel!) kände vi att vi behövde vår skönhetssömn och beslutade oss för att gå och lägga oss.

Personligen tycker jag att min födelsedag blev precis så som jag önskat mig; grå, tung och mycket trevlig.

Johan H och Naturen.

Foto på Joel som fotar Johan H och naturen. Fraktalt.