Att flyga med cykel är inte världens enklaste sak. Eller jo, det brukade vara det. På våra tidigare resor har vi inte haft några som helst problem. I St Petersburg var det ju lätt att flyga hem eftersom våra cyklar hade blivit stulna natten innan. Och senaste gången vi var iväg var det enkelt att flyga, bara att vrida styret, ta av pedalerna och slutligen ta ur luften ur däcken. Flygbolagen tog hand om cyklarna och hade inga problem med det. Visserligen trashade Norwegian cyklarna något (en växel, en broms och en pedal blev sneda) på flyget mellan München och Arlanda, men ändå, det var relativt problemfritt.

Men nu verkar detta ha ändrats. I villkoren när vi köpte flygbiljetter med British Airways stod det ”We will accept non-motorised bicycles of all dimensions provided they are packed in a recognised bicycle bag.” Vad är då en ”recognised” väska?

Genom att surfa runt i en timme på British Airways ganska kassa sajt uppnår man ingen ytterligare visdom i frågan. Vi har provat. När man ringer British Airways så läser de innantill från hemsidan och kan inte ge något kvalificerat besked. Kontentan är att man får dyka upp på flygplatsen och så får man ta med cykeln om väskan är bra nog.

Jag kollade vad det fanns på marknaden. Det finns både soft-case och hard-case (väger mellan 5 och 15 kg och kostar mellan 600 och 2000 kr) till cyklar men båda varianterna förutsätter att man kan ha cykelväskan nånstans medan man är ute och cyklar och sen använda den igen på hemflyget. Men för Cykelsällskapet som inte ska flyga hem från samma stad som vi flyger till, blir detta ett stort problem.

Man kan också hyra cykelväskor för 350 kr enkelt flyg, men bara mellan stora flygplatser och mellan Edinburgh och Skavsta funkar detta inte.

Efter att ha googlat i över 2,5 timme lyckades jag hitta till den brittiska cykelorganisationen CTC – The National Cycling Charity som har engagerat sig i frågan. De har tagit fram en plastpåse av 6 millimeters polyetenplast som har en massa fördelar. Dels ser flygpersonalen att det är en cykel i väskan/påsen, dels väger den bara 800 gram. Och för att övertyga diverse incheckningspersonal att det faktiskt är en ”recognised” cykelväska så har man låtit tillverka ett certifikat som säger att det är en riktig cykelväska. Som grädde på moset har man lyckats få Drottning Elisabeths sigill på certifikatet. Inte så troligt att anställda på British Airways skulle sätta sig upp mot det 🙂

Jag lyckades hitta plastpåsarna till försäljning för 118 kr styck på Wiggle.co.uk och beställde hem 5 stycken. Erik skrev ut de fina certifikaten i fyrfärg!

Här är några bilder från inpackningen:

Och hur gick det då? Jo, som en dans. Vi fick visserligen betala 400 kr per cykel, men vi behövde inte ens visa de fina certifikaten (vi känner ändå en viss besvikelse inför detta faktum).

Cyklarna möttes av två vakter och fick åka den gröna hissen till bagageservice. Inte illa!

Om du ska göra det här själv, ta god tid på dig, det var inte turbotempo på proceduren. Från början av cykeldemonteringen till incheckade cyklar tog det 1,5 timme.

Nu tar vi en öl vid gaten och flyget går om 45 minuter.